Tänka sig, att jag och min lilla Alice lyckades prestera så himla bra idag.
Dagen började med sol och jättevarmt Alice fick sitta med sitt kyltäcke under ett paraply för att inte dö av värmeslag. Jag satt och önskade dåligt väder mitt i stekande (vackert) sommarväder, och lagom till att startnummer 30 var på banan (vi hade 31) går solen i moln och börjar regna. jag var nog den enda som blev glad. vi värmer upp lite med kontakt och lite lek/dragkamp med favorit råttan, eller rättare sagt delar av den.
Alie laddar genom att plugga in banan ordentligt så iaf hon ska kunna den ifall matte missar!
Vi kör igång allt känns bra och Alice är mer taggad än någonsin men håller trots de bra fokus och kontakt. Allt flyter på bra, enda tills vi kommer till spiralen då Alice nyser, jag tänker oh nej! nu skiter det sig. Men hon kommer igen snabbt och är vid min sida snabbt som om inget hänt. Vi kör vidare denna gång kommer matte till och med ihåg sitt nummer två i "sitt framför, höger ingång sitt"-momentet.
Och helt plötsligt är vi i mål, jag tänker att det där gick väl bra men något måste väl ha blivit fel så där lätt kan det inte går men...
Vid prisutdelningen säger tävlingsledaren:
- Vinnare i klassen är Alice med Ester
och jag sitter bara och gapar helt handlingsförlamad tills Eva säger, - gå upp, det är ju ni!
Helt fantastisk känsla!
Stolta fina Alice med sin medalj!
Grattis Grattis
SvaraRaderaVad ni är duktiga !!! Superkul att ni tränar och tävlar med med sådan glädje !!!
Spännande fortsättning
"pappa" Whiskey med familj