torsdag 5 december 2013

Träning i vardagen

Nu när Alice är med och "jobbar" på dagarna passar det utmärkt att träna lite moment i samband med det eftersom det inte är något vidare väder ute och hon uppskattar den aktivering mer än att vi går promenad i i duggregn och snållblåst. Så i stället använder vi vår stora rymliga lagerlokal som inomhusträningsanläggning.

Så det senaste vi har vi tränat backa och att backa upp på saker, vi började lågt med en lastpall sedan ett trappsteg och nu har vi "trappat upp" och kör mot lastpall lutad mot vägg med målet att hon ska backa upp på en slät vägg. Jag vill även använda detta för att lära in att lyfta på bakbenen och kanske i förlängningen kunna stå på enbart frambenen. Men det är en bit bor men så ser våran målbild ut. Vi har hela långa vintern på oss att sakta få till det.




Ju mer jag håller på med hundträning men det gäller även all djurträning att det finns så sjukt många teorier och tankar om detta. men även olika nivåer av inlärning och nivåer av kunskap om inlärning.
Hur man ska börja träna med en ung individ och vad som är viktigt. Jag upplever att folk ofta tar en ung individ och ser det färdiga momentet och vill dit medans det i själva verket är en helt annan väg man bör gå för att få ett bra resultat. 
Min filosofi är att först träna in:
 attityden man vill ha och vilken fart man önskar 
då får man börja med att träna en god attityd med mycket fart för nästan alla moment bromsar upp och mattar av attityden. 
När man har det kan man sakta träna in delar av momentet och slutligen bygga ihop det, 
så hunden vet:
 vad den ska göra (momentet)
och hur den ska (attityd fart)

Lite enkelt förklarat. det tror jag gäller all träning av djur och jag tycker faktiskt det känns lite jobbigt att jag gått ner så djupt i djurs tankeverksamhet och träning. Hade varit så mycket skönare att göra som "alla andra" och bara lära vovven att rulla och inte fundera över om den har rätt attityd och och en korrekt förväntan. 
Jag och Alice får bo i vår nördiga lilla träningsbubbla så får folk runt omkring oss tycka vad de vill.

1 kommentar:

  1. Åh jag håller med! Attityden är SÅ svår att få till i efterhand, har jag insett med Lotka som saknar fart i apporteringen & det är så himla svårt att få till det när han redan vet vad han ska göra (& gör det med glädje! Men i trav...). Attityd & tempo är prio 1 vid nyinlärning, & med nästa hund! ;-)
    Nörderi är f ö alltid bra grejer! :D

    //Cecilia med Lotka

    SvaraRadera